Login

ICR

«  October 2008  »
S M T W T F S
iCal
1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31

Our Partners

Visitor Location


Ealát News

Search

Fieldwork in EALAT WP 6
By philip - 10/9/2008 Fieldwork in EALAT WP 6 Elli Risten Nergård is Sami researcher pursuing her Phd in Work Package 6 of the EALAT project. She is a trained veterinarian, has worked for the Norwegian Mattilsynet and is currently a Major in the Norwegian army. These last few weeks have seen an intense period of field work on both a small herd of animals that are being housed at the Department of Arctic Biology (part of the Faculty of Medicine at the University of Tromso, also the home of EALAT researcher Monica Sundset). Eli was also taking part in the Ardni siida reindeer roundup that is beginning their return migration to their winter pastures in Kautokeino. After reindeer are gathered on the island of Arnoya, they are swum across the channel. Ardni siida is one of the last to swim their reindeer as today, most transport their reindeer by ship. Nergård was on hand to assist with castration in a herd that belongs in part to EALAT researcher Inger Marie Gaup Eira. Aslat Ande Gaup and Eli Risten Nergård at Ardni siida roundup, Arnøya. Nergård's research concerns the critical issue of castration in a herd of reindeer - an issue that encompasses individual animal welfare and herd wellbeing and Sami herders autonomy regarding their ability to shape their herd according to climatic, ecological and biological requirements. Her working title is Aspects of castration and animal welfare in the reindeer herd in a changing climate. Eli Risten Nergård measure breathing rate, pulse and oxygen saturation In the controlled herd in Tromso she was assisted in her field work by reindeer herders and students Lena Monica Siri and Ole Iska Eira, and reindeer herders Issat Turi, Jon Andreas Utsi who are all from Kautokeino. Nergård's experimentation involves examining the responses of reindeer to alternative forms of castration. Field work in Tromso also included recording various data including blood sampling, temperatures, weight, height and antler formation and behaviour around a female in heat. L-R Philip Burgess, Lena Monica Siri, Eli Risten Nergård, Issat Turi, Jon Andreas Utsi, Ole Isak Eira.

EALAT, University of the Arctic and IPY Legacy
By philip - 10/1/2008 EALAT, University of the Arctic and IPY Legacy EALAT was featured extensively in the recent University of the Arctic newsletter which is the International Polar Year Legacy edition. Anders Oskal has contributed an article to the publication entitled 'Old Livelihoods in New Weather - Arctic Indigenous Reindeer Herders Facing the Global Challenge of Climate Change. Read the full newsletter attached

IP IPY Opening Report - Download PDF
By philip - 9/29/2008 IP IPY Opening Report - Download PDF The opening of Indigenous Peoples International Polar Year (IP-IPY)

Nytt gratis magasin - IPY
By philip - 9/28/2008 Nytt gratis magasin - IPY Et nytt 48-siders magasin presenterer en del av Norges bidrag til Det internasjonale polaråret. Noe av hensikten med magasinet er å vise hva polarforskere gjør for å samle data og hva slags pørsmål de prøver å finne svar på. Denne gangen kan du også lese om elever i videregående som fikk prøve seg polarforskere på et isflak mellom Grønland og Svalbard i sommer. Fjorårets magasin hadde et opplag på 40.000. Da det gikk tomt fortsatte bestillingene å dryppe inn. Nå trykker vi 50.000. Magasinet sendes ut i ett klassesett til alle videregående skoler med studieforberedende linje uten forhåndsbestilling - med mulighet til å bestille flere. Det går også ut enkelteksemplarer til alle ungdomsskoler, med mulighet til å bestille gratis klassesett. Magasinet presenterer noe av det som skjer iverdens største forskningsprogram. Polaråret omfatter en lang rekke store prosjekter som forsker på klima og vær, problemstillinger som igjen har blitt høyaktuelle de siste månedene. Du kan lese om hvordan forskerne skal forbedre værmeldingene. Du kan lese om hvordan urfolk på tundraen i Russland får levekårene sine endret av omfattende oljevirksomhet. Og du kan lese om tokt og ekspedisjoner som du senere kan følge på internett. Magasinet er fullt av flotte bilder fra polområdene, pent pakket inn av designerne i FeteTyper. Hvis du vil titte på magasinet før du bestiller, kan du åpne vedlagte PDF.

Miljøkamp på tundraen - IPY MODIL NAO
By philip - 9/28/2008 Miljøkamp på tundraen - IPY MODIL NAO Under tundraen i det nordøstlige hjørnet av Barentsregionen, Nenets Autonome Okrug, skjuler det seg enorme olje- og gassreserver. Oljeselskapene har vært her helt siden 1960-tallet, men de siste ti årene har petroleumsaktivitetene tatt helt av. For urbefolkningen som bor der, nenetserne og Izjma-komierne, har det svarte gullet få kilometer under permafrosten forandret livet på tundraen dramatisk. Der nomadene i uminnelige tider har gjett flokkene sine og levd naturalhusholdningens pengeløse liv, råder nå oljerørledninger, bulldoserspor og enorme produksjonsanlegg. Tundra og reinbeite ødelegges og forurenses i stor skala. Read the full article at IPY.NO

Minna P.E. Mäkitalo - ÁRKTALAŠ SEMINÁRA ANÁRIS
By philip - 9/25/2008 Minna P.E. Mäkitalo - ÁRKTALAŠ SEMINÁRA ANÁRIS Boazobargobadji Ealát-Anár - Suoma Boazosámit rs čálli, Ergon Duommá Ánne Minna, Minna P.E. Mäkitalo. Ealát-Anár bargobajiin álggiimet rievtti mielde mii ordnejeaddjit juo sotnabeaieahkes. Golbma ođđa ja movttegis boazosámi nuora Elen-Anne Sara Sálliváris, Nils-Jonas Ketola Giehtaruohttasis ja Anne-Maria Magga Neakkela bálgosis ledje čoahkkanan gullat eanet sin bargogova birra. Okta oassi Ealát-prošeavttas lea namalassii dokumenteret ja vurket boazodolliid árbevirolaš máhtu ja dieđu ja daid vuođul raporteret boazodoalu dili birra Árktalaš Ráđđái. Mánnodaga čuovuimet Árktalaš seminára Doaivonjárggas ja ee. gulaimet movttegis máilmmidási viehkki Wilson Kirwa sáhkavuoru, man oaiveášši lei dat ahte juohke sajis galgá leat positiivvalaš ja juohkit árbevirolaš dieđu nuorat buolvvaide. Suohtas lei maiddai gullat ahte sin máilmmis šaddet danin jođánis viehkkit go sin vierrun lea fitnat viežžame nubbi gilis gusaid luoikkasin ja dalle galgá ruovttumátkkis leat jođán viehkat vai ii gávnnahala/jovssahala J Eahkeda mielde Piera Máhtte Ruotsala ja Janne Kitti iežas ohppiiguin álge suovastuhttit biergguid ja geahčadit lávvobiergasiid válmmasin ihttá beaivvi bargobaji várás. Disdatiđit mii čoahkkaneimmet cegget bealljegoađi Doaivonjárgii, min Boazo-bargobadjin. Goahti leige buorre, daningo mis ledje nu ollu oasseváldit min bargobajis, lagabui 30 olbmo. Buohkat, geain lei miella gullat Antti-Oula Juuso ja Antti J Magga muitaladdama, čáhke sisa ja ságastallama ovdalaš boazodoalus ja mot dat áššit leat ovdánan dan beaivvi boazodollui. Njálgga suovasbierggu ja čielgemállása boradettiin muhtimin goađis bajidedje jienaidnai go šattai sáhka dás, ahte mii lea buorre dan beaivvi boazodoalus ja mii ii. Midjiide ordnejeddjiide dat goitge lei buorre mearka dás ahte mii galgat dávjjibut čohkkádit ja "lávostallat" ja humadit áššiid birra, mat leat midjiide dehálaččat ja áigeguovdilat. Maŋimus sáhkavuoruin bođii ovdii ahte ruđalaččat boazodoallit eai birge nu beare bures, daningo eallin divro, erenoamážit bensiidna, muhto boazodoalu sisaboađut eai čuovo dan seamma linjjá. Daddjui maiddái ahte mii galgat oažžut erenoamáš doarjagiid dasa ahte mii bastit nuorat buolvvaid movttiidahttit boazodoalloealáhussii ja dan min boazodoallomállii, masa oktan dehálaš oassin gullá guođoheapmi. Áiddiid eai nuge háliidan lasi, daningo dat dahket eanet váttisvuođaid boazodollui. Iežan mielas fas váillahan doarjagiid oba boazodoallobearraša vuhtiiváldimii. Mu mielas nissonolbmot, sin boazodoallobarggut ja eallinoainnut váikkuhit hui ollu diesa leatgo mis boahttevuođas boazodoallit dáppe sámeguovllus. Dat Boazu-bargobadji lei sávvamis álgu ságastallamii mii guoská dálkkádatrievdamiidda ja árbevirolaš máhtu ávkkástallama dálá boazodoalus. Leat dehálaš áššit mat leat dálnai jođus dáppe Suoma beale sámeguovllus ja mat leat erenoamáš dehálaččat boazosápmelaččaide. Okta dain lea POLURA -lága ođasmahttin. Suoma stáhta háliida ratifiseret ILO 169 soahpamuša ja ee. dat ahte maiddái POLURA -lága bokte stáhta sáhtášii gávdnat buriid vejolašvuođaid ratifiserema duohtandahkamii ja lahkonit ratifiserema ulbmiliid. Giittán bealistan Ealát-prošeavtta joavkku doarjagis ja veahkkis ordnet Suoma beale Sámis dákkár bargobaji. Giittán maid SOGSAKK viššalis bargiid Janne Kitti ohppiiguin, Laila Aikio ja Outi Korpilähde. Govvat Suoma Boazosámit

Inger Marie Gaup Eira - ÁRKTALAŠ SEMINÁRA ANÁRIS
By philip - 9/25/2008 Inger Marie Gaup Eira - ÁRKTALAŠ SEMINÁRA ANÁRIS ÁRKTALAŠ SEMINÁRA ANÁRIS 22. JA 23.9.08

Otne – Riikkaidgaskasaš Polára Beaivi - Olbmot
By philip - 9/24/2008 Otne – Riikkaidgaskasaš Polára Beaivi - Olbmot Čakčamánu 24.b. 2008 lea guđat geardde Riikkaidgaskasaš Polára Beaivi, ja dán háve lea sáhka olbmuid birra. Olbmot leat ássan Árktalaš guovllus máŋga duhát jagi, ovdánahttán gealbbuid, strategiijaid ja báikkálaš máhtu mo birget polára dilis. Sii lihkostuvve go leat geavahan báikkálaš biepmu maid vižžet meahcis ja mearas, go ohppe johttit ja rasttidit oadjebasat eatnamiid, jieŋaid ja meara, sirkum-árktalaš gávppašeami bokte, ja go leat vurken buot máhtu iežaset gillii ja kultuvrii. Maŋimuš čuohtejagiid leat olbmot olggobealde polára guovlluid, ávkkástallan riggodagaid ja bággen politihkalaš doaimmaid, mat leat rievdadan polára guovlluid ássiid ealáhusaid ja eallindiliid sihke buori ja bahás guvlui. Dálkkádatrievdamat ja ođđa ávkkástallamat buktet duođalaš hástalusaid árktalaš álbmogiidda. Searvva IPY doaimmaide čakčamánu 24.b. oahppan dihte eambbo polára guovlluid ja álbmogiid birra. Geavaheamis stoalppu dáid siidduid gurut bealde, sáhtát gávdnat máŋga vuogi mo oasálastit ja seammás leat mielde báikkálaš ja globála ságastallamiin, gávdnat rádiosáddagiid árktalaš Kanadas ja álggahit virtuála bieggaspáppa. More Information Here Launch Virtual Balloon Here See the EALAT Balloon Here

Today - International Polar Day - People
By philip - 9/24/2008 Today - International Polar Day - People September 24th, 2008 marks the sixth quarterly International Polar Day, this time focusing on People.

Rennäringen hotas av utslagning
By philip - 9/19/2008  Rennäringen hotas av utslagning Klimatförändringarna gör att renen snart blir ett husdjur som måste matas och hela renskötseln är på väg att dö ut. Upsala Nya Tidning,av Tom Juslin